När hon försöker ignorera dig, då är hon verkligen sårad.
har inte haft någon lust alls till blogga. Har alltid velat ha en ny och fin design innan jag börjar skriva igen, men jag känner bara hur jag måste få skriva av mig. Jag säger de redan nu, här skriver jag vad jag vill! Om ni sitter bakom era skärmar och tycker att jag bara försöker få folk att "tycka synd om mig" så kan ni sluta läsa redan nu!
För då ska jag bara säga några ord, Döm mig inte fören du gått en mil i mina skor, gått samma väg som jag har gått, rest dig upp från alla fall jag fallit. När du vet vad jag känner eller har känt på min vandring DÅ kan du få börja döma mig. Annars kan du/ni den eller det dra på en gång!
Man säger att tiden läker alla sår, men gör den verkligen de? Jag tror inte på dom orden, inte just nu ialf. De är bara något folk säger för att "få dig att må bättre o tänka bättre för stunden", okej jag kanske har fel, men det är ialf så jag känner just nu. Jag har aldrig känt så här någonsin förut, jag är inte den jag en gång var, det och inte så här jag ska vara. Jag är inte mig själv just nu. Jag ve tinte vad som har hänt, eller jo det vet jag ju, men jag vet inte hur jag kan ha tappat bort mig själv på "så kort tid". Var de menaning att det skulle bli så här? kommer det att vända till något bra? Just nu är allt bara så sjukt! They say bad thing happens for a reason - är det så?
Jag vet inte.. jag vill bara att det ska vända. jag vill inte känns så här, jag vill inte sakna, jag vill inte älska.
Mina vänner fortsätter att säga åt mig att kämpa på, det kommer bli bra. det tar den tid det tar! Men hur lång tid pratar vi om? några månader? år? Hur mycket mer ska jag behöva ta? för det är bara jag själv som mår skit utav de här. bara jag.
Jag kommer att ha mina stunder, men jag försöker verkligen! utan mina fina vänner(både nya och gamla) och min familj hade jag inte stått här idag. För de finns stunder så man bara vill krypa in i ett hörn och stanna där. Men ni är guldvärda, de är ni!<3
För då ska jag bara säga några ord, Döm mig inte fören du gått en mil i mina skor, gått samma väg som jag har gått, rest dig upp från alla fall jag fallit. När du vet vad jag känner eller har känt på min vandring DÅ kan du få börja döma mig. Annars kan du/ni den eller det dra på en gång!
Man säger att tiden läker alla sår, men gör den verkligen de? Jag tror inte på dom orden, inte just nu ialf. De är bara något folk säger för att "få dig att må bättre o tänka bättre för stunden", okej jag kanske har fel, men det är ialf så jag känner just nu. Jag har aldrig känt så här någonsin förut, jag är inte den jag en gång var, det och inte så här jag ska vara. Jag är inte mig själv just nu. Jag ve tinte vad som har hänt, eller jo det vet jag ju, men jag vet inte hur jag kan ha tappat bort mig själv på "så kort tid". Var de menaning att det skulle bli så här? kommer det att vända till något bra? Just nu är allt bara så sjukt! They say bad thing happens for a reason - är det så?
Jag vet inte.. jag vill bara att det ska vända. jag vill inte känns så här, jag vill inte sakna, jag vill inte älska.
Mina vänner fortsätter att säga åt mig att kämpa på, det kommer bli bra. det tar den tid det tar! Men hur lång tid pratar vi om? några månader? år? Hur mycket mer ska jag behöva ta? för det är bara jag själv som mår skit utav de här. bara jag.
Jag kommer att ha mina stunder, men jag försöker verkligen! utan mina fina vänner(både nya och gamla) och min familj hade jag inte stått här idag. För de finns stunder så man bara vill krypa in i ett hörn och stanna där. Men ni är guldvärda, de är ni!<3
Kommentarer
Trackback
